Ibland måste man få rå om sig själv. Ladda batterierna och plocka ihop sig själv. Hur gör ni? Vad får just dig att slappna av och känna dig hel igen?
Jag läser jättemycket, eller lyssnar på podcaster, eller kanske det bästa av allt. Jag tar ett fotbad.
Jag VET att man ska ta hand om sina fötter, smörja och ja sig.
Och det är ju så skönt efteråt. Det känns som att gå på moln.
Så nu ska jag berätta om produkterna som kommer att ge er det bästa fotspa ni någonsin upplevt! När ni väl använt dem kommer ni aldrig att välja några andra produkter. Jag lovar!

Tre krämer! Ni behöver även en balja att placera era fötter i, en fotfil, två plastpåsar (typ 3 liters) tjocka strumpor och en handduk eller två.
Börja med att fylla baljan med varmt vatten, (ca 37 grader), smörj sen in fötterna med den första cremen som heter Aloe Heat lotion. (Den innehåller eucalyptus och luktar sådär gott som liniment gör. Den är jätteskön att smörja trötta muskler med!) stoppa sen ner fötterna i det varma vattnet, luta dig tillbaka och blunda i tjugo minuter. Torka sen av fötterna och fila bort död hud.
Smörj in fötterna med créme nr två Aloe Vera Gelly, dra på en plastpåse och en strumpa på var fot och sitt så i en kvart typ. Läs en bok eller kolla tv under tiden. Eller gör något annat du gillar, men jag rekommenderar inte att du försöker gå omkring. Det är SVÅRT att gå när du har en plastpåse på foten.... Tro mig, jag har provat, och hade ett blåmärke på höften i över en vecka...
Iallafall, av med påsar och strumpor och fila lite till om det behövs, torka bort all överflödig Gelly.
Smörj sen in dina fötter med den sista krämen, aloe propolis.
Och voilà!!! Dina fötter är mjuka som bebisfötter!
De här tre, dryga, produkterna köper du direkt av mig. Jag beställer dem direkt från företaget, så du slipper en massa mellanhänder som vill ha sin del av pengarna. Bra va?
Just nu kan jag erbjuda dig ett väldigt förmånligt pris om du köper alla tre krämerna vid samma tillfälle av mig.
Kontakta mig så har du snart produkterna i din hand.
Nu ska jag och mina mjuka fötter gå och sova. Godnatt

Vi överlevde fotograferingen, med nöd och näppe.... Jag beundrar fotografen, som tålmodigt lockade med Elin att sitta still och le. Min dotter växlade mellan att trumpet titta på kameran med utskjutande underläpp och brista ut i gapskratt så att hennes ögon försvann men man kunde se ner i magen på henne...
Se skulle det tas syskonkort med Johanna. Då lade sig Elin på golvet och sa "Ligga här"
Så vi tackade för oss och körde hem... Vi hade väntat på vår tur i nästan en och en halv timme...
Väl hemma var jag tvungen att lägga mig på sängen en stund och andas i fyrkant. Jag är så otroligt tacksam över Oliver och även mina föräldrar som kommit hit vid det laget. De tog hand om allt och alla och bara lät mig ligga och samla ihop mig och lindra min huvudvärk, som tyvärr inte blivit bättre.
Efter en halvtimme var jag människa igen och tog mig ett glas vin med min mamma. Grillad fläskkarré, pappas potatissallad, grillade majskolvar och halloumi var kvällens middag.
Mm mm mmm....
Elin underhöll som vanligt

Erik och Johanna blev hämtade av sin mamma, de ska till Ullared tidigt imorgonbitti.
Jag nattade Elin som somnade på tio minuter och sen åt vi mammas bärpaj som är så otroligt god!

Vi sitter och njuter av kvällen, det görs Irish coffee i köket och jag är alldeles varm i hjärtat.

Vad hände? Man kan tro att det var jag som satt och drack öl igårkväll. Jag har en grym huvudvärk. Över hela ansiktet, som om någon slagit mig över näsan med ett järnrör. Jag har druckit massor med vatten, tagit några tabletter men den vill inte ge med sig.
Och vad hände med hösten? Jag klagar väl egentligen inte, sol är ju härligt men jag hade ju mentalt växlat över till "höst-mode", såg fram emot kvällar i soffan med filt och tv. Hög, klar luft och stövlar.
Nu ska jag göra mig klar för att hämta Elin på dagis, åka till Erik och Johannas skola för att fotografera dem. Jag känner mig inte riktigt mentalt redo för detta....

Men eftersom jag har börjat utforska området mental träning, ska jag snabbt ta mig härifrån och klara detta galant!
Jag tar en aloe vera shot, då mår jag alltid bättre faktiskt.

Ha en bra eftermiddag!

och mina grannar sitter, i sin egen trädgård, och dricker öl. Och SKRATTAR. Högt! Så att jag hör det.
På en torsdag!!?!??! Så gör man väl inte i mellanmjölkens land?
Det finns folk som ska jobba imorgon...
Inte jag då, jag är ledig, men någon annan alltså.
Kanske paret i övre vänstra hörnet, de som stiger upp senast kl fem varje dag och hämtar tidningen. För så gjorde de när de var yngre och hade bondgård... Nu bor de i ett litet enplanshus tvärs över gräset från oss och mellan åtta och nio varannan dag ränsar den gamle mannen ogräs på framsidan av huset.
Jag och Oliver har många gånger undrat hur mycket ogräs det egentligen kan växa upp på 48 timmar....?
Sen har vi ju killen som bor direkt bredvid oss. Som fortfarande har juldekorationer uppsatta...

Ser ni? Det är en tygtomte som hänger i det där ljusnätet...
Den är säkert möglig som en gammal ost inuti....
Jag tror att det tog slut mellan honom och hans tjej strax efter jul, så jag antar att han tycker det kan hänga kvar. Det är ju snart jul igen, bara fyra månader nu.
Oliver säger att han är en tomte hela han.

Den här bilden gör mig så otroligt lycklig!! Nyckel är hemma igen!!!
Hur? Undrar ni säkert... Jo, jag har ju en lite smågalen mamma. De flesta som träffar henne får en "aha"-upplevelse, för de förstår mycket bättre hur jag har kommit att bli som jag är med en sån mamma. Den bästa mamman jag kunde få!
I alla fall. Min lilla mamma får sina idéer ibland och idag tyckte hon att hon och pappa skulle åka ut till reningsverket och leta efter nyckeln i lugn och ro. Sagt och gjort, med en lång pinne och ficklampa (trots att det var mitt på dagen) gick de ut i motionsslingan. Och HITTAR nyckeln!!
Jag kan inte riktigt fatta att de faktiskt hittade den... Men det gjorde de. Så nu behöver vi inte betala 3000kr för en ny nyckel, tyngden som föll från mitt hjärta är obeskrivlig.

Vad har jag mer hittat på idag? Jag lagade kalops till middag, på högrev. Det blev gott, men jag gjorde som vanligt för mycket, så nu har vi middag för fem igen till en annan dag. Vilket i och för sig är trevligt.

Den här solrosen fick Elin med dig från dagis tidigt i våras. Då var den knappt en decimeter hög. Och titta nu så lång den är. Vi går ut och tittar till den varje dag och ser hur den växer.
Mysigt att se Elins faschinering av att den växer för varje vecka som går.
Hur mår ni kära vänner?
Allt bra?

Elin fick springa av sig lite och jag gick av mig det mesta av irritationen.
Vi hittade lingon, björnbär, smultron och hallon. Mums

[Bild]

Att springa med pappa är lajbans.
Men mitt lugn varade inte länge...när vi skulle köra hem upptäckte jag att jag inte hade bilnycklarna.
Vi letade igenom hela min väska, vände ut och in på den, sökte igenom vagnen, mina kläder, ja överallt kollade vi.... Men den var väck...
Oliver blev minst sagt irriterad. Han gick tillbaka vägen som vi gått, jag gick efter, tittade i buskar och snår...men nej nyckeln är borta....
Vi ringde den underbara svägerskan som kom och hämtade mig och Elin, sen körde hon tillbaka till Oliver med extra nyckeln så att han kunde få hem vår bil.
Vad hade vi gjort utan henne?
Jag är hemma, har fixat mat, Oliver är fortfarande ute....
Idag är det svårt att vara positiv, jag vill bara lägga mig, dra täcket över huvudet och dricka en liter Cola. De fina peppande orden lyser idag med sin frånvaro.
Nu ska jag ta och natta Elin, imorgon blir en bättre dag!

En dag i somras satt vi i trädgården när jag hörde Elin gråta. Jag ropade på henne men hon kom inte, så jag gick in för att att hitta henne sittandes med en leksak, hur glad som helst. Konstigt. Men jag gick ut och satte mig igen. Efter ett tag hörde jag det igen, så jag gick in igen men hon var fortfarande glad. När det hände tredje gången sa jag till Oliver; Vem har barn här som gråter?!?
Nej det är grannarnas getter.
Ursäkta mig??
Getter?
Får man ha det hur som helst??
Ja nästan... Man måste ha stängsel/staket som de inte kan ta sig över, under eller igenom.
Vi hör dem hela tiden, määähäää.... Gulligt, när de fortfarande är små.... Jag hoppas bara det inte blir olidligt när de är gamla bockar och tackor....
Idag gick jag och Elin och hälsade på dem.

Visst är de ljuvliga!? Elin sträckte fram handen, drog undan den snabbt och skrattade högt. "Läschkit" sa hon och skrattade igen.

Barn och djur är så underbart att se tillsammans. Jag blir alldeles varm i magen när jag ser Elin med ett djur, hon blir så uppspelt, hon vet inte riktigt vad hon ska göra med sig själv. Men det är härligt.

När vi hade varit hos getterna ett tag gick vi in och lagade mat. Lasagne.

Ja jag har ärtor i min lasagne, ibland även majs och morötter. För att få de där extra grönsakerna och vitaminerna.
Erik gillar inte pasta, så jag gjorde bara köttfärs och broccoli till honom. Vi har riktiga gourmet-barn. Pasta, korv och potatismos är inget som gillas. Däremot oxfile, räkor och oliver, det äts gärna tills det kommer ut ur öronen på dem.
Underbara knasiga ungar.
Vi får kolla getterna en gång till

[Bild]

Igår var en dag att bara ta det lugnt och ta igen oss och ladda upp för kommande vecka. Ja det var meningen att vi skulle göra det iallafall. Jag åkte iväg och handlade mat till veckan, Oliver åkte ut till reningsverket och sprang en runda. När jag kom hem hade jag lite bråttom så jag skyndade mig mot dörren för att slänga in kassarna. Då får jagse enliten fågel som ligger på rygg på vår stengång utanför dörren. Och denlille parveln andades fortfarande. Jag fick sådan ångest, för jag insåg att jag var tvungen att ta död på den, den led ju.... Antagligen hade den flugit in i något av barnens fönster på andra våningen och knockat sig. Jag bar in alla mina kassar och funderade på hur jag skulle lösa detta, bara tanken på att stampa på honom(?) eller slå honom med en skyffel fick mig att rysa. Skulle jag gå in till grannen och be honom hjälpa mig? Men nästa gång jag kom ut så hade den vänt sig och låg på magen. Så jag plockade upp den, den "burrade" upp sig i min hand och öppnade och stängde näbben, som om den försökte ropa på någon fågelkompis. Jag kunde se att den hade några uppenbara synliga skador, vingar och ben var intakta så jag höll upp mina händer lite så att han skulle kunna flyga iväg om han ville. Men det ville han inte. Jag kastade honom lite upp i luften. Eller, alltså, jag slungade inte honom som en baseboll eller så...jag släppte honom bara lite lätt så att han skulle få vind under vingarna. Men han var inte pigg på det heller, han flaxade lite och landade i vår häck och blev sittande där. Jag var nu ganska sen till mitt möte så jag tänkte att det är bättre att han får sitta där än att han ligger på marken. JAg lämnade alla matkassar på köksbordet för Oliver att ta hand om när han kom hem från sin löprunda.

Jag åkte iväg för att träffa min svägerska och några andra tjejer som jag jobbar med. Jag har bestämt mig för att ändra på mitt liv. Få en bättre, högre inkomst, få en större utmaning och träffa nya härliga människor. Jag ska bygga min egen business och hjälpa andra människor att få ett bättre liv, ett hälsosammare liv och kanske även en högre inkomst.

Det kommer självklart inte att gå över en natt, men vad gör det? 

Jag kommer att jobba tillsammans med min svägerska som är en underbar person, jag ser otroligt mycket fram emot att sammarbeta med henne! 

Efter vårt möte med hennes sponsor kände vi oss inspirerade, peppade och verkligen på topp! En så underbar känsla!

Jag körde och hämtade elin hos mina föräldrar, hon låg och sov på golvet när jag kom så det blev lite bökigt att väcka henne och lägga henne i vagnen. Hon var gnällig hela vägen hem vilket man i och för sig kan förstå. När vi kom hem så ville hon inte hälsa på sina syskon vilket var ovanligt, hon brukar kasta sig i deras famnar när de kommer till oss.

Men så ett, två, tre så kräktes hon.

Stackars liten, jag är ganska säker på att det var pga trötthet, hon sov ingen middag i lördags och sen kalas på eftermiddag med massor av folk. Hon ville inte ha någon mat utan tog mig i handen efter att vi tvättat av henne och sa: "Lägga" så hon somnade halv sju i vår säng och sov till sex i morse. 

Idag är också en sån där dag då jag behöver ett helt paket med kex, men vi har inge kex hemma. Inga som är doppade i choklad i allafall. Något annat vill jag inte ha...

Men jag tar väl lite vatten istället, det är ju nästan samma sak....

Så kom dagen när hela släkten från båda sidor samlades hos oss för att fira att vår Johanna har fyllt 11 år. Kl tre kom de, alla tjugoåtta släktingar med paket och hurra-rop (och tomma magar)
Johanna älskade alla sina presenter, jag och Oliver har köpt teaterbiljetter till Kinky Boots som visas på Malmö opera i höst. Vi ska gå med våra goda vänner Marie och Steffi i oktober, nu längtar vi jättemycket.

Jag var lite stolt över guacamole som jag gjort själv, avokado, philadelphiaost, chili, vitlök, pressad citron och paprikakrydda. Mums!
Sen kom vi då till tårtan....

Den blev godkänd (Phu) många sa att den var fantastiskt god! Vilket jag tog åt mig, jag blir så glad när folk tycker om och berömmer det jag gör.
Jag har många gånger funderat på om jag skulle starta någon liten business och baka kakor, bröd och tårtor. Men det har stannat vid funderingar.
Det är härligt och roligt med stora kalas, men jösses vad trött man blir. Vi plockade undan, tog en kvällsmacka och stupade sen i säng. Kvart över nio sov jag.... Jag lovar, det är sant att jag sov så tidigt!
Jag hoppas att ni alla också hade en mysig lördag.