Det är mycket som ska förberedas inför ett bröllop. Förutom då allt jox med mat, underhållning, kläder och transport så ska mitt hus STÄDAS!!!
Varför undrar ni (och jag), jo för på söndag så får vi middagsgäster.
Som om det inte räckte med att bjuda dem på middag på lördag...

Nej men det är jag som vill och insisterar, Oliver är inte jätteimponerad men han hänger på eftersom att jag vill det.
Vi har ju gäster som kommer från England och Kanada, som jag inte har träffat på flera år och jag gärna vill hinna prata mer med. Jag tänker att på lördag är det så många att prata med så jag kommer inte att hinna spendera tid med dem alla. Så eftersom de stannar till måndag så får vi lite tid på söndag att snacka och "catch up" vilket jag verkligen ser fram emot.
Så då måste huset städas.
Jag började damma idag och efter en kvart hade ögon och näsa svullnat och jag kunde inte andas. Så jag antar att jag är allergisk mot damm?
Eller det kanska att städa som jag är allergisk mot....? Det hade jag inte tänkt på....
Så jag tog lite tabletter, nässpray och ögondroppar och tänkte att det kanske går bättre om jag dammsuger...
Så fram med soffan, fram med sängen och pang! ryggen "small"
Ryggskott såklart!
Jag blir så irriterad!!!
Så nu ligger jag på soffan och undrar hur jag ska lösa detta?

Jag lägger ut en annons på Facebook!!!
Eller annons.... inte direkt, men jag skriver på Facebook att jag erbjuder någon 1000kr om de kommer och städar mitt hus idag eller imorgon.
Så nu är det bara att vänta på att någon ska skriva ja! Jag vill tjäna 1000kr!!!!
Seriöst, jag betalar 1000kr till den som kommer och hjälper mig, lite dammning, dammsuga och moppa golven.
Snälla HJÄLP

Phu, om en vecka är det över, då vet vi om all planering har klaffat. Jag kan ju säga att psyket är lite svajigt just nu... jag sitter med papper och penna och försöker planera lördag minut för minut fram tills att vi sätter oss i fordonet som ska ta oss till Orangeriet.
Då kommer jag att slappna av.

Tills dess.... aaarrrgghhhh!!!!
Låt mig bara hinna...
Snälla låt mig hinna allt.
Jag är ju en otrolig tidspessimist, jag tror aldrig att jag har tillräckligt med tid, jag vill alltid vara minst en kvart före utsatt tid, jag blev uppfostrad till att inte låta andra vänta på mig.

Men nu måste jag släppa det, denna dagen ska jag bli väntad på. Jag kommer att komma för sent (eller inte FÖR sent, men på utsatt tid, så gästerna måste vara tidiga)
Förhoppningsvis kommer de inte att ha något emot att vänta på mig...

Mamma säger att det kommer att bli bra, Oliver säger att det kommer att lösa sig, jag får lita på dem....
Men tänk om..... nej, inte tänka....

Vi har haft en välförtjänt kväll ute, Oliver fyller år imorgon (eller tekniskt sett idag, klockan är 00:30) så jag bestämde mig för att bjuda honom på restaurangmiddag.
Vi gick till Torstens där jag åt pizza och Oliver hamburgare

Och ett iskallt glas vitt, eller två slank också ner.
Det har varit en underbar kväll, jag har njutit så otroligt mycket, bara jag och Oliver, sista helgen som ogifta, inte ett moln på himlen, glada människor ute. Och så vi. Han och jag. För alltid.

Rymdvarelse i Ängelholm?

Det är vackert här, ett sånt här hus vill jag bo i när vi pensioneras, nära till barerna i centrum.

Jag trodde att jag skulle skriva jättemycket om hur härligt vi har haft det ikväll, hur bra jag mår, skriva en målande text om hur lycklig Oliver gör mig och hur tacksam jag är över det liv jag har fått....men jag hittar inte orden, det blir bara pannkaka av det, så jag tänker avsluta. Krypa ner under täcket och sova, bredvid min snusande unge och trötta blivande man.
Hoppas att ni är lika lyckliga som jag är.

Jag är uppvuxen i lägenhet, jag har alltid bott i lägenhet och aldrig tagit hand om en trädgård.
Nu bor jag i ett hus i Ausås, vi har en trädgård, precis lagom stor och jag njuter i fulla drag.
Oliver får guida mig och berätta vad som måste göras för att hålla ett hus och trädgård "i skick" vilket fortfarande efter ungefär tre och ett halvt år är rena djungeln för mig. Idag är det poolpremiär.

Vi har pratat om att köpa en riktig stor pool i ungefär tre och ett halvt år, men vi inser att det skulle nog inte bli så bra. Vi har inte riktigt plats, det skulle göra att trädgården ser "trängd" ut. Så vi fortsätter med en liten plaskpool och besök på stranden och vattenhuset.
Så nu sitter jag i skuggan, njuter av livet och vaktar min dotter som älskar vatten och även hon njuter av livet

Hon hade baddräkt på sig till en början, men beslutade sig snart för att det är skönare att bada naken.
Och det går väl bra, det är ju bara vi här hemma och hon är ju bara en liten tjej.

Häromdagen byggde jag äntligen ihop pallkragarna som Oliver tagit hem till mig. Jag och Elin sådde fröer. Morötter, tomater och rädisor. Jag har sått det i kruka tidigare och nu känner jag mig redo att ta steget och odla lite mer :-)
Vi får väl se om det tar sig

Tuvor är vända och pallkrage på plats

Nu väntar vi på att det ska komma upp skott och ge oss goda grödor i sommar.
Jordgubbar och mynta tänkte jag också så.
Vad gör ni denna varma sommardag? En vecka innan mitt bröllop?
Hoppas att ni mår bra.

Det känns som lördag, för det är röd dag och Oliver är hemma. Han fixar med huset, byter panel på gavelspetsen, Elin sover midddag och jag slösurfar. Spotify spelar plingplongmusik för mig och jag zoomar ut.... så skönt.
Jag och Elin har varit på Orangeriet och lämnat dekorationer och placeringskarta till personalen, jag kan checka av det på listan.
Vad är kvar att göra?
Maila DJ:n, beställa några lunchmackor åt oss att äta på dagen innan bröllopet, reka plats att fotograferas, bestämma vilka bilder jag vill ha, (eller jag och jag.....vilka bilder VI vill ha såklart)
Sen är det nästa vecka dags att få fotvård, fransfix och nagelfix innan det på lördag är dags för den bästa dagen i mitt liv.
Ja jag är nervös, för allt och ingenting.

Ungefär en gång vart fjärde/femte år får jag en kraftig allergisk reaktion mot något. Det har (hittills) tack o lov aldrig varit livshotande, men ändå fruktansvärt obehagligt. För fyra år sen svullnade hela mitt ansikte upp och jag såg ut som killen som är fastkedjad i källaren i the Goonies... jag kunde inte öppna ögonen så svullen var jag, fick åka ambulans till sjukhuset och fick där en antihistamininjektion. Nästa dag var jag som vanligt igen.
Så idag var det dags igen, jag började nysa, jag nös och nös och nös. Kände hur det blev tjockt i bröstkorgen och i halsen, det blev svårare att andas och jag tänkte att nu är det verkligen illa.
Jag ringde Oliver som kom och hämtade mig och vi körde till akuten, väl där hade det börjat lägga sig och det var lättare att andas. Så de skickade mig till vårdcentralen där jag fick tre nya mediciner utskrivna, sen åkte jag hem och sov.
Vad trött man blir av allergi....
Nu känner jag mig som vanligt, men tröttare.

Till middag idag hade jag bestämt att vi ska äta vegetarisk mat. Vi äter ganska mycket kött och det är ju inte bra, inte för oss och inte för miljön. Så jag köpte Risentas quinoabiffar och bönpasta, jag och Johanna provsmakade det på Ica förra veckan och det var gott.

Det var det inte idag kan jag säga... ingen av oss kunde äta det....vet inte om man kan vänja sig...?
Vi tar inte risken... imorgon blir det bacon till middag..!

Ikväll har vi färdigställt bordsplaceringen för bröllopet, nu är vi båda nöjda, allt bra nu!
Snart bara en vecka kvar.... jo jag börjar faktiskt bli lite nervös....

En sån härlig sommar vi fick i år, tur för mig så har jag varit ledig. Men eftersom jag alltid får en extremt ojämn "bonnabränna" har jag spenderat dagen i långärmat.
Om två veckor ska jag ha en klänning som inte är en T-shirtmodell och jag vill inte ha linjer på axlarna...
Så det har varit en svettig dag.

Ikväll har vi grillat och hängt iträdgården. Tjejerna har lekt och allt har varit sådär härligt dom det är en svensk sommarkväll.

Grannarna njöt också av att sitta ute och äta, jag älskar mumlet man hör från trädgårdar, grilloset och skratten som stiger mot himlen. Det är en sån där konstig sak som gör mig alldeles varm inombords och får mig att känna "livet".

Igår gick jag sönder lite grann. Det har varit lite för mycket stress de senaste månaderna och jag insåg att jag inte är någon superwoman, hur mycket jag än vill och försöker vara det.

Men med ett nytt heltids jobb, heltidsstudier, Elin, och bröllopsplanering, konfirmationsplanering, födelsedagsplanering.... ja det var väl dömt att jag skulle bryta ihop lite vid något tillfälle. Igår gick et ju bra, tänk om det varit dagen innan bröllopet, eller självaste bröllopsdagen.

Jag och Elin stannade hemma hela dagen, hängde i trädgården och gjorde inte så mycket mer. Halv ett kom mina föräldrar och hämtade Elin och tog henne med till farfar så att jag fick ett par timmar på soffan.

Jag sov.

Jättegott.

Efter två timmar mådde jag mycket bättre och ställde mig i duschen. Resten av dagen försökte jag att bara ta det lugnt och inte tänka på det som stressar mig. Studierna.

Jag har ju bestämt mig för att läsa till undersköterska, vilket visar sig ta mycket mer tid och energi än jag trodde och planerade. Jag får ju inte ha elin på förskolan de dagar jag är ledig så även om jag inte jobbar så har jag ingen tid att fokusera på studier...och det stressar ju mig...

Jag kanske ska strunta i det....

Idag är en bättre dag, vi ska snart till hembyggdsparken och springa av oss lite.

Vad gör ni när ni är överstressade?

Sover? 

Gråter?

Skriker?

Motionerar?

Lyssnar på musik?

Den här låten är en av mina favoriter, jag har ett jättefint minne till den. När jag och Oliver var i Tallin fick vi en flaska bubbel av hotellet för dörren till duschen var lite skev....så vi satt i vårt rum, skålade i champagne och lyssnade på den här låten. Jag översatte den till svenska, inte för Oliver inte förstår engelska men för att han verkligen skulle förstå innebörden och att han betyder så otroligt mycket för mig. Hoppas ni gillar den lika mycket som jag gör.