Ja, så känner jag mig idag.

Totalt värdelös och vansinnigt arg.

Jag fick brev från Universitets och Högskolerådet igår. Jag har längtat efter detta brev, att få visa att jag har en bra utbildning och jag är faktiskt bra på mitt jobb utav en anledning.

Så här står det på det "officiella dokumentet"

Utbildningen ger inte behörighet att studera på universitet eller högskola i Sverige.

Jag tappade hakan, mållös, chockad.....

Frågan var inte ens att jag skulle fortsätta studera i Sverige, jag är färdigpluggad! Jag är färdigutbildad!!!

Men inte enligt svenska mått mätt tydligen för i detta jävla land är man aldrig tillräckligt bra, man duger aldrig som man är och man ska alltid göra bättre ifrån sig än vad man redan gjort.

Ingenting är gott nog i Sverge, för oss Svenskar.

Vad fan tror vi att vi är egentligen?

Någon allsmäktig folkras som ingen rår på.

Vi borde kliva av våra höga hästar som vi sitter på, klättra ner från våra pidestaler där vi sitter och tycker att vi är förmer än alla andra.

Att arbeta med människor har att göra med hjärta, själ och passion, att brinna för att hjälpa andra som inte har det lika bra som en själv. Det krävs utbildning till det så att man inte råkar ta livet av någon, men desto längre tid man spenderar i skolbänken med näsan i böcker och i en datorskärm desto mer försvinner den glöden. Man tappar bort varför man började jobba med utsatta människor från första början och ser bara statistik, handlingsplaner, skrift, skrift och mer skrift.

Inget riktigt innehåll eller djup, man missar människan som bör står i centrum och kan bara hänvisa till allt man läst.

Nä fy fan rent ut sagt!

Funderar du på att plugga utomlands? Gör inte det! Eller om du gör det så stanna utomlands, kom inte tillbaka hit och hoppas att du ska bli mottagen med respekt för vad du har kämpat för i flera år.

det ser man ju bara på alla flyktingar som kommer nu, högutbildade läkare, advokater, injengörer....vad får de göra? På sin höjd städa. Och vi undrar varför fler väljer en kriminell väg?

För vi duger aldrig, vi räcker aldrig till, vi är aldrig tillräckligt bra för att passa in någonstans.

"Använd utlåtandet när du söker arbete"

Ursäkta mig men vem vill se det??

Ett bevis på hur värdelös min utbildning är, ett bevis på hur jag har slösat bort två år på en utbildning som gör absolut ingenting för mig här.

Ja, idag är jag bitter.

Och besviken, frustrerad, arg och så otroligt ledsen.

Det tänker jag tillåta mig att vara, ett tag till.

I måndagsmorse var min kalender tom, jag hade inga jobbpass inbokade och såg fram emot en vecka med dvdmaraton, även om jag såklart hade ångest över att inte ha något jobb inbokat.
Men, saker blir ju sällan som man tänker, jag fick några pass, 43 h på 3 dagar är väl inte så dåligt. Men nu sitter jag trött och sliten i soffan, lite kall och längtar efter ett varmt täcke.
Eftersom jag knappt träffat Elin denna veckan så bestämde jag att ha en mamma/dotter dag idag.
Elin skulle klippas, vi skulle handla mat och godis till ikväll och hon skulle från ny klänning hon kan ha på dagis som INTE har tyllkjol som böljar ut från midjan.
Att handla mat gick smärtfritt, klippning likaså

Men sen skulle vi hitta en ?vardagsklänning?.
Lättare sagt än gjort... 90% av alla klänningar idag är prinsess/partyklänning...
Vi hittade några som var vanliga bomullsklänningar, men min fyraåring blev en tonåring denna veckan när jag inte sett henne så mycket. Hon lade huvudet på sned ett par gånger, rynkade på näsan och sa; hmmm, nej tack, den är för finkig.
Jaha...förlåt, men vad är finkig???
?En klänning man har i fängelse?
Jaha... för att den var svar/vitrandig.... jag försår.
Efter att ha varit på H&M, Lindex, Åhléns och Kappahl återvände vi till H&M och hittade en vändaklänning. Vilken lycka!!

Den vita koftan är från Åhléns, 80kr...
Ibland ska man ha tur.
Nu ska jag börja laga mat, sen blir det mys med tjejerna, Mello börjar ikväll.
Ha en härlig lördagskväll