Jag har ju (självklart) tittat på massor av klänningar på nätet.
Vbridal och Bldress är två sidor där jag hänger rätt mycket ;-)
Jag har blivit lite "kär" i flera klänningar vilka alla är ganska spektakulära. Precis som jag vill ha det. Jag vill inte se ut som en princessa, jag är ingen liten tjej, snarare en drottning i så fall...
Igår visade jag några klänningar för Oliver, ja vi är inte skrockfulla...han får se klänningen innan bröllopet, vi gör oss i ordning tillsammans och åker alla fem tillsammans till Orangeriet.
Han gjorde sitt bästa för att verka intresserad men jag valde nog fel tillfälle att prata om klänningar.
Men iallafall, han hade en poäng om en eller två av klänningarna. Det är väldigt mycket tyg, långa släp och stora kjolar....så den kommer att bli smutsig, folk kommer att trampa på den och jag kommer att ha svårt att dansa och röra mig fritt.

Nu är det inte denna klänningen jag är lite småkär i, men släpet liknar släpet på "min" klänning.

Något sånt här kanske blir jättesvårt att hantera under kvällen?
Många klänningar kan man ju "koppla bort" släpet på. Eller så finns det en ögla som man kan ha runt handleden. Men det måste bli väldigt tungt...?
Usch jag vet inte....
Jag skulle verkligen behöva era råd här. Ni som har gift er, vad hade ni för klänning? Släp eller inget släp? Kunde man ta av det? Eller höll ni upp det? Var det tungt? Kunde ni röra er?
Skulle ni välja samma klänning idag?

Ingen av dessa klänningar är som sagt någon klänning jag har gillat, men jag tänker hålla det hemligt för er tills dagen kommer.... Oliver får som sagt se den, och antagligen min mamma... Men ingen annan.
Det får bli en överraskning. :-D

Så vad tror ni? Tänker ni? Jag skulle verkligen uppskatta alla synpunkter.

Min mamma har pratat om att flyga luftballong i säkert tjugo år. Hon har flera gånger sagt att om någon vill ge henne något speciellt så vill hon ha ett presentkort på en ballongfärd. Hon har önskar sig det när hon fyllde sextio, när hon pensionerades och när hon fyllde sjuttio.
De senaste åren har hon sagt att "jo, jag skulle vilja flyga innan jag dör..."
I februari fyllde hon sjuttiofem och jag tänkte att det är nu eller aldrig!
Så vi bokade en tid för flygning tidigt i somras, vilken blev avbokad pga dåligt väder. Tiden blev avbokad tre gånger, men igår blev det äntligen av!

Så härligt det var att se henne så glad och uppspelt! Och jag är otroligt glad att jag och min familj kunde uppfylla denna önskan för henne.
Hon landade i en kohage där vi mötte henne med kaffe och mackor. Det blev mörkt medans vi stod där och temperaturen sjönk snabbt.

En dag kanske jag också kommer upp i en ballong...
Förhoppningsvis innan jag fyller sjuttiofem...

Jag sitter och tittar på Ricki and the Flash på viaplay. Jag tog med mig datorn till jobbet, Kim lägger sig så otroligt tidigt, det blir ganska tråkigt att sitta här när det inte är något på tv.
Meryl Streep spelar huvudrollen -Ricki - jag älskar Meryl Streep, hon har nog inte gjort en enda dålig film...(och så har hon ett sånt namn som man måste säga både för och efternamn, man kan inte bara säga Meryl...)

Läste på HD.se idag att Brad Pitt och Angelina Jolie skiljer sig. Det är ju tråkigt, särskilt med tanke på deras åtta barn. Fast jag ska erkänna att Angelina Jolie aldrig varit någon favorit hos mig, jag säger inte att hon är en dålig skådespelerska men jag har aldrig sett någon av hennes filmer på bio.
Som sagt, det är tråkigt med skilsmässa, men roligt med bröllop! Jag har surfat runt och kollat på klänningar ikväll, så många fina det finns.... Jag undrar om jag ska köpa mer än en... Och byta halvvägs genom festen...?
Victoria Beckham var nog först med att göra det.... Nu för tiden gör ju många det....
Två av mina närmaste vänner bytte klänning på sina bröllopsfester, men jag tror att det mest berodde på att det var så galet varmt de dagarna och de behövde något tunnare att ha på sig efter middagen när det blev dans.

Denna vita kreation, som jag faktiskt gillar väldigt mycket. Men vad har hon i handen? Det är ju ett helt äppleträd....
Minns ni bilderna från när Victoria och David satt på sina troner...? I sina vita kläder...?
Vilka sen byttes till lila festkläder. Självklart matchade även deras första barn...

Även om allt är hysteriskt när det kommer till dessa två, så kan jag inte hjälpa att känna något speciellt för Victoria, det är något magiskt med henne som gör att jag jättegärna vill träffa henne och bli hennes kompis. Så hon kan designa jeans och andra kläder till mig.

Jag har trånat efter dessa jeans med kronor på sen de först kom ut på marknaden.
Och jag lär ju få fortsätta tråna....
Nu ska jag ta min dator, lägga mig i sängen och fortsätta kolla på Ricki.
Hoppas ni har haft en bra tisdag.

Måndagkväll redan, vi har precis tittat på Criminal Minds - mitt favoritprogram! - och nu väntar John Blund på mig. Vad snabbt helgen gick...det brukar den i och för sig göra. Men nu har den bara swishat förbi och imorgon är det dags att jobba igen.

Har ni haft en bra helg?
Jag var sjuk i fredags, förkyld såklart - det kommer man väl att vara fram till april nu... Näsan slutade liksom inte rinna. Jag funderade på att göra en sån där äcklig grej att stoppa en näsduk i tröjärmen för att ha den nära till hands när det började rinna. Och sen lägga tillbaka den, blöt och snorig. Urk!
Men jag gjorde inte det, istället gick det åt en hel rulle hushållspapper under eftermiddagen.

Oliver grillade fläskytterfilé till middag och kl nio gick jag och lade mig. Hoppades kunna sova bort allt detta hemska.
I lördags vaknade jag och kände mig 80% bättre, sömn är underskattad....
Vi körde ut till Munka för att fira barnens äldsta kusin som fyllde femton och satt och snackade i några timmar. Verkligen härligt att kunna prata när det inte är tjugo andra som surrar runt omkring oss.
När vi kom hem åt vi lunch och sov i två timmar(!!) innan vi körde ner till Klågerup för att äta middag hos vänner. Vi fick lax med asieninspiration. Vansinnigt gott!!
Samtalet flöt, vi var alla avslappnade och njöt av att ladda batterier, prata, skratta och diskutera bröllop.
Vi sov där nere och åt en härlig frukost tillsammans innan vi körde hem.
Igår var bara en lugn dag, tupplur på soffan, lövbiff till middag och somna med små knubbiga armar lindade hårt hårt runt min nacke.
Nu måste jag önska er alla en riktigt god natt.

Jag bor i en liten återvändzon i ett litet litet samhälle utanför Ängelholm. Det är sex hus som är byggda runt vändzonen, vilket gör att vi alla vet vem de andra är och vi hejar alltid på varandra när vi ses. Vi har den äldre herren som bor i vänstra hörnet, bredvid oss, han går stolt till brevlådan för att hämta tidningen iförda sina stödstrumpor som går upp till knät. Hans fru åker till återvinningscentralen flera gånger om dagen. Hur vet jag det?
Jo, när jag var hemma med Elin så märkte jag hur hon brukade åka iväg med bilen flera gånger om dagen. Nyfiken som jag är undrade jag ju såklart vart hon skulle? Hon var aldrig borta länge, max en timme.
Att flytta från en storstad som Malmö upp till bygden....ja det är en stor förändring. Jag satt ofta och tittade på mina grannhus, jag gör det fortfarande, och undrade vad som pågick där inne. Vad gör de, grannarna? Tittar de på tv? Äter middag? Läser?
Vad gillar de för tv-program? Böcker? Mat?
Vad drömmer de?
Vad är oroar de sig för?
Vad tycker de om mig?

När jag flyttade hit till Oliver för två och ett halvt år sen bodde det tre andra tjejer här med sina män. Nu är det bara jag kvar.. Vilket känns lite tråkigt, vi umgicks aldrig, och nu kan jag känna; varför gjorde vi inte det?? Varför gick vi aldrig in och drack en kopp; kaffe eller te? Eller vin tillsammans? En kopp vin....
När de separerade med sina män så stannade männen kvar...
Vilket jag ärligt talat tycker är trist. Det hade varit mycket roligare för mig om tjejerna stannat kvar...

Sen har vi två äldre par i bortersta hörnen, han med stödstrumporna som är gift med hon med återvinningen, och de som hade bondgård när de var unga.
Ja just det, återvinningstanten, jag såg som sagt att hon åkte iväg flera gånger om dagen och undrade självklart vad hon hade för sig, men jag kom aldrig på en anledning att gå ut och fråga henne, ingen naturlig i allafall.
Men! En dag förra sommaren när jag var ute och klippte gräset (mossan) så kom hon och vi började prata om nåt... Efter ett tag säger hon; nej nu ska jag åka iväg med återvinningen, och så håller hon upp en liten liten plastpåse med typ ett smörpaket, en konservburk och dagens tidning....
Så på det sättet fick jag veta att hon åker med återvinningen flera gånger om dagen....

Så då har vi det sista paret, mannan som är besatt av att dra upp ogräs. Trots att han är över 80 år så ligger han på knä och drar upp ogräs från mellan plattorna flera gånger i veckan. Han ser verkligen gammal ut denna man, jag och Oliver brukar oroa oss lite för vad vi gör om han kollapsar utanför huset?
Han har ju även en fru som också är gammal men ser mycket piggare ut, hon kör bil och rör sig lättare än vad mannen gör.
Vi har ju tänkt att hon kommer att bli änka innan året är slut, men för någon vecka sedan pratade Oliver med grannen tvärs över vändzonen och tydligen så har tanten blivit jättedålig och är på något "hem" nu.
Men häromdagen såg vi henne, körandes i bilen, hemma hos mannen...
Så nu undrar vi: Hade hon rymt från hemmet?
Eller har de skilt sig? Kommit på nu på ålderns höst att de bara inte står ut en enda dag till med varandra?
Ja.... Jag vet inte, det finns inget naturligt sätt att fråga honom...
Jag får väl skicka ut Oliver och ta reda på skvallret. Någon av ungkarlarna borde väl veta något??

När jag nu sitter på jobbet, Kim sover, så känner jag mig bättre. Jag har kommit ut ur huset, ätit en god sallad och prata med några kollegor. Så nu mår jag mycket bättre, tack för alla virtuella kramar ?
Så jag tänkte dela med mig om en härlig härlig dag jag Oliver och Elin hade i helgen. För tillfället känner jag att jag och älsklingen är lite som båtar i natten, vi passerar varandra och hinner inte ha så mycket tid tillsammans som jag önskar. Det är nog så för alla som har barn under sexton. Det är mycket som ska ordnas, hjälpas, stöttas, skjutsas och fixas. Sen ska man hinna jobba, träna, umgås med vänner och resterande familj också. Så man kan väl bli förlåten för att lite då och då få mindre "psykbryt"?
Jag har definitivt 100% förståelse för andra som ibland har en dag när de bara vill skrika, sparka och sen gräva ner sig i en grop eller dra ett täcke över sig.
Men i alla fall, nog med självömkan för idag.
I förrgår skulle vi ha kvalitetstid!!! Inget jobb, inga möten, inget trädgårdsarbete... Bara vi.
Så vi körde ut till Råbocka camping och ställde bilen, sen promenerade vi till Sibirien. Ni som inte bor i Ängelholm.... Sibirien är ett naturområde här uppe, jag trodde Oliver skämtade när han först nämnde att han skulle åka till "Sibirien"....

Någon hittade lingon.... Gott!

Vi hittade ett lustigt träd, med någon form av svulst på....

Elin promenerade, hoppade och sprang nästan lika långt som vi gick. Sammanlagt 6 km, fram och tillbaka från Råbocka.
Vi tog en liten paus vid UFO-t, det är första gången jag var där och vi diskuterade huruvida denna ufo-historia verkligen är riktig..?

Alla Ängelholmare kan historien om UFO-t, men för er andra här är en väldigt förkortad version.
Gösta Carlsson (som startade Rögle) var 1947 ute och vandrade i Sibirienskogen (vilket han tydligen gjorde ofta) helt plötsligt landar det ufo framför honom (eller bakom/bredvid honom) och lämnar avtryck i marken. Nästa dag (eller någon gång därefter) åkte Gösta tillbaka till platsen och cementerade de stora ringarna.
Tja..... Är detta sant?
Vem vet egentligen?
Det var ju bara Gösta Carlsson där.....
Jag är väl själv ganska tveksam... Om ett ufo landade där, varför tog de inte Gösta med sig?
Ok, de kanske inte såg honom.
Hur fick han in all cement i gläntan? Det tog oss ca 10 min att promenera in dit från parkeringen, så gick han där; fram och tillbaka med en massa cementsäckar?
Vad gjorde Gösta ute i skogen en sen kväll? Rökte han på? Åt lustig svamp? Var det därför han "såg" ett "ufo"?
Men om han inte såg något, om det bara är en lögn? Då har han ju lagt ner väldigt mycket jobb på att folk ska tro på den....
Ja, som sagt, jag vet inte vad jag tror, men vi hade en härlig stund i solen, Elin sprang runt där och bara njöt.

Sen gick vi tillbaka till Råbocka och Oliver slängde sig i böljorna, för det är så han är min blivande man... Ett blötdjur som ÄLSKAR att bada

Sen bar det av hemåt och starta grillen. Karré, pommes och bea, så gott!! Och att fortfarande kunna nyttja vårt uterum känns ju extra lyxigt.
Med varmt hjärta somnade jag, laddade batterier och mitt kärleksförråd påfyllt.

Jag kan lika bra erkänna direkt. Idag är en dålig dag. Jag vaknade med ett ganska dåligt humör, som om jag sovit dåligt, men det har jag inte, Elin har legat stilla och bara sovit nära mig.
Jag och mitt underverk låg och mös ett tag, hon tittade på en film på min telefon och jag läste ett bröllopsmagasin. Sen exploderade hennes blöja så det var alldeles blött i sängen. Så in med sängkläderna i tvättmaskinen och ställa oss båda i duschen.
Frukost. Och bara knäckebröd att äta. Jag kände hur mitt humör sjönk, för varje minut som gick.
Försökte få tag på någon enhetschef på jobbet. Ingen specifik, jag ville bara prata med någon, men de sitter ALLA i ledningsmöte. Hela dagen.
Det gör de varenda gång jag ringer.
Med så många möten de sitter i borde de komma fram till väldigt bra beslut kan man tycka. Det gör de inte.

När frukoststöket var undanplockat tänkte jag sitta en stund i soffan. Elin höll inte med. Hon ropar från sovrummet; Mamma!! Elin kissat!!!
Då har hon tagit av sig blöjan och kissat i sängen, direkt på madrassen och står nu och hoppar i det.
Mitt humör sjönk ännu mer....Av med madrasskyddet, trycka en handduk mot skumgummit och lägga ungen i ett bad. Vi var inte bästa kompisar om man säger så....
Sittandes i en hög på badrumsgolvet grät vi så vi skakade och det ekade i hela huset. Jag undrar om grannarna hörde oss...

Jag tänkte hänga ut all tvätt på torkvindan i trädgården. Men den får jag självklart inte upp, så nu har jag slängt den i gräset. Där kan den ligga och skämmas!
Jag hängde allt i uterummet istället.
Nu sover Elin efter att ha ätit lunch och jag tänkte göra detsamma innan jag måste iväg och jobba.
Jag hoppas verkligen att ni har en bättre dag än vad jag har.

Titta! Mamma o Pappa! Utbrast Elin när hon såg denna filmen

Ok... Tack..?
Det kanske skulle vara ett roligt tema på bröllopet om inte annat?
Jag gillar idén om ett tema som går som en röd tråd genom bröllopsdagen. Hade ni något tema på ert bröllop?
Jag har sett reportage i tidningar om de mest fantastiska teman på pars bröllop; Disney, Mulin Rouge, bondbröllop, Las Vegastema... Ja "the sky is the limit" som det brukar heta...
Vi kommer nog att ha ett ganska enkelt tema "Black and White"
Det är stilrent, elegant och klassiskt. Så som jag gillar det.

Vackert eller hur?
Kom precis på att vi måste tänka på en tårta.... Om den ska vara black and White så måste den ju vara täckt av "sugarpaste" jag hatar sugarpaste....Det är SÅ läskigt sött men man kan ju inte ha svart grädde....
Hmm ja, det tål att tänkas på.....