Senaste inläggen

Av ladivamaria - Söndag 17 sept 10:09

Nu är det höst. Efter en hel veckas regn blev det härlig, hög klar luft igår och solen tittade fram. På fm var vi i hembygdsparken för att delta i walk of hope som anordnades av barncancerfonden.
Pippi, Långben och Kalle var där och dansade.

Elin var inte jätteimponerad. Hon stod mest och tittade och såg lite bortkommen ut stackaren. Vi köpte korv och glass innan vi åkte hem

På em var det dags för hockeypremiär, Rögle mötte ärkefienden Mif. I Malmö. Thomas och Sebbe tittade på matchen här hemma medan jag lagade boeff bourginon. En ljuvlig doft spred sig i huset, högrev kokat i vin har en förmåga att lukta himmelskt.
Det blev uppskattat av familjen och kanske lite plåster på såren eftersom Rögle förlorade.
Men.... det brukar ta några matcher för Rögle att spela ihop sig och börja vinna matcherna.
Vi ska inte oroa oss för mycket.
Elin blev dålig på kvällen, hög feber och allmänt hängig. Så det blev alvedon och säng tidigt för den lilla damen.
Jag, Thomas och Linnea kröp upp i soffan och tittade på Maleficent.
En härlig lördag i höstens tecken.

Idag är Elin fortfarande sjuk 39,5 i feber, lilla pluttan.
Så vi spenderar dagen i soffan, hon, jag och katterna.

Mysigt mysigt.
Hoppas att ni har en härlig helg.

ANNONS
Av ladivamaria - Onsdag 6 sept 16:56

Jag har två bonusbarn.
De är nu 15 och 12 år, när vi träffades var de 11 och 8 år.
Allt gick så fort sen, efter tre månader var jag gravid och efter sju månader flyttade jag in till dem.
Lite "risky" kan man tycka (med all rätt) det hade ju kunnat gå käpprätt åt skogen, de hade kunnat vara totalt oimponerade av att hux flux få en styvmor och dessutom ett syskon som skriker hela nätterna och kräver deras pappas fulla uppmärksamhet....

Men de gick så bra, vi kommer bra överens och aldrig ALDRIG har jag fått "Du är ändå inte min mamma, du bestämmer inte över mig" kastat i ansiktet.
Jag känner att vi respekterar och lyssnar på varandra.
Så den egentliga anledningen till detta blogginlägg är för att höja min bonusdotter till skyarna.

Som avgudar sin lillasyster och hjälper till med henne så otroligt mycket.
Idag när vi kom hem gick de upp till badrummet och Linnea badade Elin. Smorde in henne, fönade hennes hår och färgade det rosa, lila och blått.

Snyggt va?
Nu ska jag laga middag till mina favorittjejer sen mysa framför tv:n resten av kvällen.
Min bonusdotter och jag

ANNONS
Av ladivamaria - Måndag 28 aug 21:01

Att bli mamma är det underbaraste som hänt mig måste jag säga. Underbart men också det svåraste jobbet jag har haft (och svårare kommer det att bli, det är jag medveten om)
Det har inte varit en självklarhet för mig att bli mamma, eller jo när jag var sådär 18-20 år så tänkte jag nog; "Ja men självklart kommer jag att få barn, 2,3 eller 4 stycken typ..men inte nu, jag har så mycket jag måste göra först, resa, jobba med något ASCOOLT, festa, kanske plugga lite, sitta på en strand med ett gäng härliga vänner och först se solen gå ner och sen upp igen....
Jag gjorde allt det, kanske festade lite för mycket och pluggade lite för lite, men jag har haft jäkligt kul när jag var yngre! Sen kom den tiden då "alla andra" blev sambos, förlovade sig och blev med barn..
Och jag fick missfall.
Missfall efter missfall.
Fyra missfall allt som allt.
Det finns ju mer att berätta än bara att säga "missfall" men de historierna tar jag en annan gång.
Men så träffade jag Thomas och jag antar att allt stämde med oss. Våra DNA passade och Elin höll sig fast.
Nu när jag känner henne är jag ju inte förvånad, hon är jättestark, både fysiskt och psykiskt.
Vilket gör att jag måste vara ännu starkare och envisare för att kunna uppfostra henne till en anständig människa som kan klara sig i livet. Klara av med och motgångar och kunna vara en del av vårt samhälle och vara en bra medmänniska och vän till andra. Samtidigt som hon är nyfiken, artig, självständig, säker, ödmjuk och rolig?
Det är inte lätt att vara förälder...
Man behöver stöttning och lite pepp ibland när det känns som att allt som man gör blir fel.
Då behöver man inte pedagoger på förskolan som kommer med syrliga kommentarer när jag lämnar tio minuter senare än vad jag skrivit på schemat.
Detta hände mig i fredags morse.
Jag och Elin var redo att lämna huset, 06:30, jag börjar jobba 07:00 så jag skulle lämna henne på vägen.
När vi skulle gå så kommer ungen på att, jo minsann, hon ska ha en yoghurt. För det äter hennes stora syster!
Jag sa att det kan hon inte få, hon ska äta frukost på förskolan!
Detta ledde till en lång diskussion/argument/bråk utan dess like med barnet liggandes i en hög på golvet sparkandes och vevandes med armarna.
Jag har inte den fysiska kraften att lyfta henne och bära ut henne i bilen när hon har ett sånt här utbrott uran riskerar att skada både henne och mig själv.
När klockan var 06:45 kom vi äntligen ut i bilen och hon hade yoghurten med sig i handen.
Vi anländer alltså till förskolan en kvart för sent, vilket inte var bra och jag fick mig sen en avhyvling att "man faktiskt måste ta vissa konflikter, annars kommer hon att bli en gräslig tonåring"
Ja tack....
Så jag kom till mitt jobb svettig och tårstrimmig.
Och fick höra av en kollega att hon önskade att fler förskolepersonal var som den jag precis träffat.
Igen; tack.
Tack för de vänliga orden som fick mig att känna mig som en otroligt dålig mamma och människa i största allmänhet.

Att vara Elins mamma är det mest fantastiska och underbara som någonsin hänt mig.
Men också det mest hjärtekrossande jag kommer att vara med om.

Av ladivamaria - Torsdag 24 aug 19:31

Idag vet jag att jag lever.
Vilken dag på jobbet...!!
Smekmånaden är över (efter tre dagar) och eleverna visar sina rätta jag.
Det är härligt, utmanande och spännande men samtidigt självklart utmattande.
Idag är jag trött, i kropp och knopp, men nu är kvällen min. Elin somnade innan klockan sju, hon var också väldigt trött efter lek på förskolan och sen besök av våra kattungar som vi ska få hem om ungefär en vecka.

Arwen och Ripley ska de heta.
Visst är de ljuvliga?
Inatt sover Thomas borta, det är kick-off med hans jobb, så jag sover med pepparkvarnen bredvid sängen.
Nu är det bara ryggläge och några avsnitt av en ny serie, "The whispers"
Jag har inte bestämt mig om jag gillar den eller inte... men några avsnitt till ska jag se, så kanske jag vet sen.
Imorgon är det fredag, Taco-kväll!
Så skönt att sen få sova lite längre än till halv sju på lördag morgon.

Av ladivamaria - Tisdag 22 aug 22:01

Jag kan nog bara säga åh, oj, jösses, fy vilken dag....
Härligt på jobbet med att fortsätta lära känna barnen, idag grillade vi och lekte i en kollegas trädgård, jättemysigt!
Men sen.... jag tänkte köra bort till Coop lite snabbt och hämta ett paket som kommit, det tar max en halvtimme dit och hem.
Om inte en sopbil kör av vägen vill säga.... och hänger halvt i luften över rönne å så att vägen måste stängas av i båda körriktningar.
Vanligtvis tar det åtta minuter att köra från Erikslund hotell och avfarten vid Höja, idag tog det tre(!) timmar. Och jag hann inte hämta mitt paket.

Elin somnade, jag lyssnade på min nya favoritpodd "Skäringer och Mannheimer" de två är underbara, så det gjorde situationen lite mindre avskyvärd men när Elin vaknade så krävde hon att få titta på Youtube (eller yubetube som hon säger) och jag vill ha ett lätt liv, så hon fick låna min telefon. Jag pillade navelludd, tittade på åkrarna, undrade lite om människors beteende i trafiken....
Och som sagt, tre timmar senare var jag hemma, fixade mat och försökte natta Elin.
Det gick ju sådär, klockan är tio och hon har sovit i en kvart...
Jag är helt uppe i varv så måste sitta i soffan en stund, slösurfa på Facebook och äta en skånepepparkaka innan jag somnar.

Imorgon är en annan dag, jag ska få mina naglar fixade efter jobbet och sen på apt på jobbet.
Ingen rast ingen ro...
Sov gott mina vänner

Av ladivamaria - Söndag 20 aug 11:33

Det har gått en vecka sen jag började jobba på mitt nya jobb. Jag har varit på föreläsning, planerat med lärarna och framför allt ställt i ordning vårt klassrum. Jag har gått på lite upptäcktsfärd på vinden... jag älskar gamla vindar, även om det kan vara mörkt och lite läskigt så förvaras det nästan alltid lådor fulla med nostalgi.

Dessa planscher....
Jag minns att min fröken i lågstadiet använde dem jättemycket i sin undervisning.
Nu undrar man ju hur i hela friden vi lärde oss något... men man behöver kanske inte mer än en målad bild på en anka....?

Och klädda böcker.... det var ju en av höjdpunkterna, få gå med mamma till Åhléns och hitta det snyggaste pappret...jag minns att jag hade detta pappret ett år.
Som sagt, nostalgitrippen har varit härlig denna veckan.
Imorgon börjar eleverna, det ska bli kul och spännande att möta dem, jag är lite nervös, men på ett bra sätt.

I tisdags fyllde Johanna tolv år, stora tjejen....
Vi firade på Pinchos, hennes favoritställe, och till efterrätten kom personalen ut och sjöng för henne, hon blev jätteglad!

Vad ska ni göra i veckan?
Har ni alla börjat jobba igen?
Eller har någon fortfarande semester?
Hoppas att ni får en bra start på veckan :-)

Av ladivamaria - Söndag 13 aug 16:13

Imorgon börjar jag mitt nya jobb. Jag ser fram emot det väldigt mycket, jag kommer nu att jobba endast mån-fre, åtta timmar om dagen. Alla helger lediga och sex veckor semester varje år. Inga mer sena kvällar, femton timmars arbetspass eller söndagar att jobba. Det ska bli ljuvligt!
Jag kommer att sakna mina kollegor, vi jobbade bara tillsammans en kort tid, men de är så fina tjejer och vi har haft roligt ihop, men jag hoppas vi kan hålla lite kontakt ändå, en fika eller lunch någon gång...?

Semestern är slut, jag har varit ledig i hela fem veckor! Lyxigt! Välbehövligt!
Har jag gjort det mesta av den? Börjar jag mitt nya jobb utvilad, avslappnad och lycklig?
Nej....

Jag vet inte om det är stress?
Eller nedstämdhet?
Men flera gånger i veckan, ibland varje dag, så får jag ett tryck över bröstet, svårt att andas, blir yr och illamående. Det känns som att en stor svart klo tar tag om mitt hjärta och långsamt, plågsamt långsamt, kramar livet ur det.
Flera gånger varje dag måste jag stanna upp, tillåta mig själv att "crasha", lägga mig ner en kort stund och fokusera på andningen, blunda och göra mitt bästa att stänga ute världen.
Låta tårarna komma och rinna nerför mina kinder.
Varför är det så?
Varför känns allt så svårt helt plötsligt?
Jag vet inte....
Jag vet verkligen inte, jag kan inte säga att något har hänt som kan vara orsaken till dessa känslor..

Men jag ber er alla; peppa mig, skicka allt lycko/kärleksstoft hitåt, ge mig styrka.
Styrka att klara av mitt nya jobb och inte bli sjukskriven.

Snälla, snälla....

Av ladivamaria - Söndag 6 aug 23:30

Jag har haft en alldeles underbar helg i Köpenhamn. Inte en hel helg, men ett dygn. Fem tjejer som känt varandra i tjugofem år lite drygt, som träffas alldeles för sällan, lyckades nu hitta en dag då alla var fria att ses utan män och barn.

Våra kära tvillingar fyllde 40 i april och det ska ju firas, vår vänskap ska firas, vi ville spendera tid tillsammans och prata, äta, dricka och det viktigaste av allt: skratta som vi gjorde för tjugo år sen...
Vi checkade in på Adina hotell som ligger på (vid?) Örestad och sen promenerade vi till den Lille Havefrue där vi dukade upp picknick som jag förberett.

Jag var lite orolig att det inte skulle räcka eller att det inte skulle vara gott... men det var det.
Kanske var det solen, eller sällskapet eller en kombination av många saker, men jag plockmaten var den godaste jag ätit på länge.
Sen strosade vi lite, tittade på den lilla sjöjungfrun och bara njöt.

Solen gassade, vi upptäckte områden i Köpenhamn där vi inte varit innan, vi växte ju upp med att åka flygbåt över, gå genom ett sunkigt Nyhavn för att ta sig upp på Ströget och vandra fram och tillbaka där hela dagen för att sen slinka ner i någon av de många mörka, smutsiga spritkällarna för att köpa en flaska av något alkoholhaltigt innan man tog båten hem igen, där man självklart köpte drostechoklad, hårda fruktkarameller som rullats i florsocker och lakritsfigurer i en vit burk med rött lock.
Jag tyckte inte om dem, men köpte dem ändå, det hörde liksom till Danmarksresan, annars hade man inte varit i Danmark på riktigt liksom.

Lite bubblande på hotellet hann vi också med innan gav oss ut i natten för att leta efter middag.
Vi var rätt sent ute, började fundera på om vi skulle få äta röda pölser till middag?
Men hittade ett mysigt ställe som fortfarande var öppet

Cosmopolitans för oss glamourösa tjejer såklart!

Sangria.
Med mycket frukt.
Frukt är ju nyttigt....
Klockan ett var vi två tjejer som kände att det var dags för vågrät vila, dagen hade varit lång och jag kände hur hela min kropp värkte och vibrerade av trötthet. Så vi tog en taxi till hotellet medans tre andra drog vidare för att dansa bort de sista timmarna av dygnet.

Resorb.... tack tack tack för att detta finns...

När vi vaknade idag åt vi frukost och skrattade lite till innan vi tog tåget tillbaka hem.
Vi har haft ett jättehärligt dygn, batterierna laddade som man säger, skrattat så kinderna värker och verkligen haft superroligt.
Jag säger det ofta, jag är lyckligt lottad som har så fina vänner. Så roliga och härliga vänner som jag känt länge och fortfarande gillar och kanske viktigare än något annat; de gillar fortfarande mig och vill fortfarande hänga med mig.
Nu är det godnatt!

[Bild]

Presentation


Jag har hunnit fylla 40..... Och inser att jag inte är på den "plats" jag trodde och hoppades på när jag var 25. Varken fysiskt eller mentalt. Så jag tänkte ändra på det. Vill Du följa med på min resa?

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ LaDivaMaria med Blogkeen
Följ LaDivaMaria med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se