Jag bor i en liten återvändzon i ett litet litet samhälle utanför Ängelholm. Det är sex hus som är byggda runt vändzonen, vilket gör att vi alla vet vem de andra är och vi hejar alltid på varandra när vi ses. Vi har den äldre herren som bor i vänstra hörnet, bredvid oss, han går stolt till brevlådan för att hämta tidningen iförda sina stödstrumpor som går upp till knät. Hans fru åker till återvinningscentralen flera gånger om dagen. Hur vet jag det?
Jo, när jag var hemma med Elin så märkte jag hur hon brukade åka iväg med bilen flera gånger om dagen. Nyfiken som jag är undrade jag ju såklart vart hon skulle? Hon var aldrig borta länge, max en timme.
Att flytta från en storstad som Malmö upp till bygden....ja det är en stor förändring. Jag satt ofta och tittade på mina grannhus, jag gör det fortfarande, och undrade vad som pågick där inne. Vad gör de, grannarna? Tittar de på tv? Äter middag? Läser?
Vad gillar de för tv-program? Böcker? Mat?
Vad drömmer de?
Vad är oroar de sig för?
Vad tycker de om mig?

När jag flyttade hit till Oliver för två och ett halvt år sen bodde det tre andra tjejer här med sina män. Nu är det bara jag kvar.. Vilket känns lite tråkigt, vi umgicks aldrig, och nu kan jag känna; varför gjorde vi inte det?? Varför gick vi aldrig in och drack en kopp; kaffe eller te? Eller vin tillsammans? En kopp vin....
När de separerade med sina män så stannade männen kvar...
Vilket jag ärligt talat tycker är trist. Det hade varit mycket roligare för mig om tjejerna stannat kvar...

Sen har vi två äldre par i bortersta hörnen, han med stödstrumporna som är gift med hon med återvinningen, och de som hade bondgård när de var unga.
Ja just det, återvinningstanten, jag såg som sagt att hon åkte iväg flera gånger om dagen och undrade självklart vad hon hade för sig, men jag kom aldrig på en anledning att gå ut och fråga henne, ingen naturlig i allafall.
Men! En dag förra sommaren när jag var ute och klippte gräset (mossan) så kom hon och vi började prata om nåt... Efter ett tag säger hon; nej nu ska jag åka iväg med återvinningen, och så håller hon upp en liten liten plastpåse med typ ett smörpaket, en konservburk och dagens tidning....
Så på det sättet fick jag veta att hon åker med återvinningen flera gånger om dagen....

Så då har vi det sista paret, mannan som är besatt av att dra upp ogräs. Trots att han är över 80 år så ligger han på knä och drar upp ogräs från mellan plattorna flera gånger i veckan. Han ser verkligen gammal ut denna man, jag och Oliver brukar oroa oss lite för vad vi gör om han kollapsar utanför huset?
Han har ju även en fru som också är gammal men ser mycket piggare ut, hon kör bil och rör sig lättare än vad mannen gör.
Vi har ju tänkt att hon kommer att bli änka innan året är slut, men för någon vecka sedan pratade Oliver med grannen tvärs över vändzonen och tydligen så har tanten blivit jättedålig och är på något "hem" nu.
Men häromdagen såg vi henne, körandes i bilen, hemma hos mannen...
Så nu undrar vi: Hade hon rymt från hemmet?
Eller har de skilt sig? Kommit på nu på ålderns höst att de bara inte står ut en enda dag till med varandra?
Ja.... Jag vet inte, det finns inget naturligt sätt att fråga honom...
Jag får väl skicka ut Oliver och ta reda på skvallret. Någon av ungkarlarna borde väl veta något??